Skiljedom

Tvistlösning i form av skiljeförfarande och medling är alternativ till domstolsförfarandet och används för att lösa tvister inom både det svenska och det internationella näringslivet. Fördelen med alternativa tvistlösningstjänster är dels att processen är kostnadseffektiv, flexibel och att tvistlösningen sker i ett neutralt forum.

ICC:s Skiljedomstol (ICC International Court of Arbitration) är det världsledande skiljedomsinstitutet för lösande av kommersiella tvister genom skiljedom. Domstolen är en administrativ instans som utser skiljemän, granskar förslag till skiljedomar samt fastställer skiljemännens arvoden. Svensk ledamot av ICC-domstolen sedan 1 juli 2015 är advokat Robin Oldenstam, Mannheimer Swartling.

ICC Arbitration Rules 2017         ICC Court of Arbitration

Inledande information

Valet av tvistlösning är oftast ett av de viktigaste valen i en affärsrelation. Ändå är det ofta lite jobbigt och valet blir lätt en kompromiss. Det är inte heller alltid självklart vilken tvistlösningsmetod som är att föredra. Begreppet midnight clauses är ofta indikativt på när – inte bara på dygnet – utan också i förhandlingsprocessen som frågan om tvistelösning kommer upp. Ett värdefullt tips är att ta vara på tillfället att klart och tydligt reglera tvistlösningsfrågor innan tvisten uppstår.

Allmän domstol
I nationella handelsförhållanden får det oftast inte så stora effekter om man glömmer att välja tvistlösningsprocess. Parterna är ofta bekanta med den egna rätten och de processregler som gäller. Dessutom hämmas parterna sällan av begränsningar i språk, geografiska avstånd etc. I en internationell affärsrelation kan en utebliven tvistelösningsklausul däremot få stora konsekvenser. Den skadelidande parten blir oftast tvungen att söka ersättning för sin skada i domstol vid motpartens hemvist. Förutom att denna domstol kan vara illa belägen rent geografiskt kan processreglerna dessutom se mycket annorlunda ut och därför överraska parterna. Även tillämplig lag kan påverkas av att tvistlösning sker i motpartens domstol. Exempelvis är USA känt för att inte alltid acceptera parternas lagval. Skiljedomsklausuler har betydligt större chans att komma igenom den amerikanska domstolens nålsöga än rena lagvalsklausuler med samma innehåll. Dessutom är allmänna domstolar inte vana att hantera utländsk lag vilket också riskerar att påverka utgången. Möjligheterna att verkställa en eventuell dom bör också beaktas.

Skiljedom
Skiljeförfarande är den överlägset vanligaste formen av tvistlösning i internationell handel. Ofta upplevs skiljeförfarande som ett mer neutralt alternativ till att mötas i motpartens nationella domstol. Dessutom har parterna i skiljeförfarandet möjlighet att utse varsin skiljeman som tillsammans väljer en tredje. Parterna har därmed möjlighet att påverka detalj- eller ämneskunskapen hos de som i slutändan avgör deras tvist. Detta känns oftast bra när parterna genom lagval valt en utländsk rätt eller när tvisten är av mycket teknisk natur eller på annat sätt kräver specialistkunskaper hos domarna. Genom att välja skiljeförfarande kan parterna även undvika lagvalet helt och hållet och istället välja att tvisten skall avgöras med hänvisning till lex mercatoria eller allmänna rättsliga principer, något som inte accepteras av domstol. Till skillnad från domstolsavgöranden kan en skiljedom dock inte överklagas. Parterna får därmed bara en chans att lägga fram sina argument.

Skiljedomsinstitut eller ad hoc-förfarande?
Skiljeförfarande kan ske ad hoc eller genom anlitandet av ett skiljedomsinstitut. Ad hoc förfarande kännetecknas av att parterna fritt kan välja de processuella regler som skall gälla för skiljeförfarandet. Vid ett skiljedomsinstitut å andra sidan, blir parterna bundna av skiljedomsinstitutets regler om inte annat anges. Oftast väljer parter ett neutralt och välkänt skiljedomsinstitut såsom ICC Court of Arbitration eller Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut. Parterna behöver då inte komma överens om regler för hur skiljeförfarandet ska gå till, regler finns redan för detta. ICC:s skiljedomsregler hittar du under avsnittet ICC:s Skiljedomsregler nedan.

Ofta kan parterna även på förhand beräkna förfarandets kostnader då skiljedomsinstituten har fasta avgifter beroende på storleken på tvistens totala belopp. Information om kostnader för skiljeförfarande genom ICC återfinns under avsnittet Avgifter nedan. Flertalet skiljedomsinstitut erbjuder även listor med skiljemän varför valet av skiljeman möjligen blir något enklare vid institutionell skiljedomsprocess.

Ad hoc-förfaranden har fördelen att de ger optimal frihet till parterna, men avtalet om skiljeförfarande och de regler som reglerar processen bör då arbetas fram av en jurist med stor erfarenhet på området. Även vid ad hoc-processer kan man avtala att man använder ett instituts regler eller ett lands skiljedomslag, s.k. lex arbitri. Den stora fördelen med ICC:s skiljedomsregler över nationell lagstiftning är att ICC:s regler är internationellt erkända och inarbetade. Dessutom är ICC:s skiljedomsinstitut ett av världens mest välkända och erkända. Institutet har permanenta domstolar både i Paris (huvudkontoret) samt Hong Kong och New York men skiljeförfarande med stöd av ICC:s skiljedomsinstitut kan förläggas i stort sett varsomhelst i världen.

+ Läs mer

ICC:s Skiljedomsregler

ICC:s Skiljedomsregler har utgivits på svenska vid ett flertal tillfällen. Första gången redan år 1956. Sedan dess har ICC-reglerna reviderats ett antal gånger. Till den senaste upplagan (2012) har en helt ny översättning gjorts.

Användare av skiljedomsreglerna är inte bara parter och skiljemän, utan även studenter vid många av landets juristutbildningar. Det kan vara praktiskt att ha reglerna tillgängliga på svenska, samtidigt som det är viktigt att komma ihåg att de engelska och franska versionerna har tolkningsföreträde.

Ett stort tack riktas till advokat Hans Bagner, MAQS Law Firm och advokat Cecilia Möller Norsted, Advokatfirman Vinge, som gjort översättningen av dessa regler. Advokat Hans Bagner var under åren 1996-2002 svensk ledamot av ICC International Court of Arbitration (ICC-domstolen). Advokat Cecilia Möller Norsted är specialiserad mot processrätt och har stor erfarenhet av ICC:s skiljedomsregler. Tre erfarna skiljemän har granskat översättningen: Justitierådet Johnny Herre, advokat Bo G. H Nilsson, Advokatfirman Lindahl, svensk ledamot av ICC-domstolen sedan 2010 och advokat Claes Lundblad, Lundblad Zettermarck Advokatbyrå, ledamot av ICC-domstolen 2003-2009. ICC:s Skiljedomsregler i tryckt form kan beställas i vår bokhandel (gratis för medlemmar i ICC, 200 kr inkl moms för övriga).

+ Läs mer

ADR - Alternativ tvistlösning (Medling)

Medling skiljer sig från ett skiljeförfarande och en domstolsprocess på så sätt att slutprodukten är ett avtal, inte en dom. Parterna, med hjälp av medlaren, kommer således överens om ett slutresultat som de sedan blir bundna av. Som huvudregel är denna överenskommelse konfidentiell om inte parterna avtalat att avtalet inte ska vara konfidentiellt. I ett skiljeförfarande och domstolsprocesser är det skiljenämnden respektive domaren som avgör tvisten efter att parterna fått tillfälle att argumentera sina respektive ståndpunkter.

Ett ADR-förfarande kan inledas när det finns ett avtal om ADR enligt ICC:s regler men även när det inte finns ett sådant avtal. Finns det inget avtal om ADR kan part inge en ansökan om ADR-förfarande till ICC. Sekretariatet vidarebefordrar då denna önskan till motparten som inom 15 dagar ska inkomma med besked att denne accepterar förfarandet annars anses motparten ha tackat nej till ADR-processen. Om motparten accepterar ADR-förfarandet fortgår processen på samma sätt som om avtal funnits.

Så här kan en typisk medlingsklausul enligt ICC:s regler se ut.

Avtalad möjlighet att använda sig av ICC:
”The parties may at any time, without prejudice to any other proceedings, seek to settle any dispute arising out of or in connection with the present contract in accordance with the ICC ADR Rules.”

Avtalat tvång att först använda sig av ICC medling:
”In the event of any dispute arising out of or in connection with the present contract, the parties agree in the first instance to discuss and consider submitting the matter to settlement proceedings under the ICC ADR Rules.”

Tvång att använda sig av ICC medling följt av ICC skiljeförfarande:
”In the event of any dispute arising out of or in connection with the present contract, the parties agree to submit the matter to settlement proceedings under the ICC ADR Rules. If the dispute has not been settled pursuant to the said Rules within 45 days following the filing of a request for ADR or within such other period as the parties may agree in writing, such dispute shall be finally settled under the Rules of Arbitration of the International Chamber of Commerce by one or more arbitrators appointed in accordance with the said Rules of Arbitration.”

Mer information om medling återfinns att finna på hemsidan för ICC International Centre for ADR.

Student? Här kan du läsa mer om ICC International Commercial Mediation Competition.

+ Läs mer

Skiljeförfarandet

Skiljeförfarandet avgörs av en skiljeklausul vilken bör innehålla information om antal skiljemän, platsen för skiljeförfarandet, språket för processen samt en lagvalsklausul, vilken specificerar vilket lands lag som ska gälla för avtalet, läs mer om detta under avsnittet Skiljeklausul nedan.

Har parterna själva inte avtalat om antalet skiljemän avgörs den av en skiljeman som utses av ICC domstolen.

Innan ett skiljeförfarande inleds ska skiljenämnden besluta om en Terms of Reference (yttre ram för uppdraget) samt tidsplan för förfarandet. Terms of Reference ska sändas till parterna från skiljenämnden för underskrift. Skiljenämnden ska sedan sända tidsplanen till domstolen inom två månader från att de mottog underskrifterna från parterna.

Hur lång tid tar ett skiljeförfarande?
Inför varje skiljeförfarande sätter skiljemännen tillsammans med parterna upp en tidsplan. Det går inte generellt att säga hur långt ett skiljeförfarande tar. Tiden varierar beroende på såväl komplexiteten av fallet (antal vittnesmål, bevisning etc.) som parterna själva. Parterna kan själva se till att processen fortskrider enligt tidsplanen eller förhala processen på ett eller annat sätt. Skiljeförfarandets tidsplan påverkas även på tillgängligheten hos skiljemännen som ofta har fulltecknade kalendrar. Trots detta brukar ett skiljeförfarande anses vara snabbare än en domstolsprocess eftersom ett skiljeförfarande inte kan överklagas. Beroende på var motparten är situerad kan även tillgängligheten till domstolsväsendet vara mycket begränsad.

+ Läs mer

Initiera skiljeförfarande

För att initiera ett skiljeförfarande enligt ICC:s regler sänder käranden en påkallelse för skiljeförfarande till ICC-domstolen i Paris. Dokumentet ska sändas i så många kopior att Sekretariatet, svaranden (kan vara fler än en) och samtliga skiljemän får en kopia var. Typiskt sett bifogas alltså tre kopior; en som går till svaranden, en som går till Sekretariatet och en som går till skiljemannen.

Samtidigt ska käranden göra en förskottsbetalning om 3000 USD för Sekretariatets administrativa kostnaderna.

Sekretariatet meddelar sedan såväl kärande och svaranden om att påkallelse inkommit och när.

ICC:s domstolssekretariat vidarebefordrar även påkallelsen tillsammans med bilagda dokument till svaranden som inom 30 dagar ska svara med ett yttrande över påkallelsen och eventuella genkäromål.

Efter att käranden tagit emot svarandens yttrande eller genkäromål har denne 30 dagar att inkomma med ett eget genkäromål. Efter att en skiljeman eller tre skiljemän utsetts påbörjas sedan ett skiljeförfarande. Att endera parten uteblir från skiljeförfarandet påverkar inte processen.

+ Läs mer

Skiljeklausul samt ICC:s modellklausul

Varje avtal bör innehålla bestämmelser om hur tvister som uppkommer med anledning av avtalet skall lösas. Sådan bestämmelse i avtalet brukar kallas tvistlösningsklausul och skall utpeka metod för tvistlösning, t.ex. domstol, medling eller skiljedom.

När alternativet skiljedom väljs kallas klausulen ofta för skiljeklausul, på engelska Arbitration Clause. Att en skiljeklausul alltid skall vara skriftlig och vara direkt hänförlig till visst avtal kan tyckas självklart. Det är dock lätt att missa detta i ett avtalsförhållande där parterna växlar eller utökas eller då efterföljande avtal hänvisar till tidigare avtal. Det är av största vikt att en skiljeklausul är lätt att tolka, eftersom den typiskt sett kommer i tillämpning när parterna är oense. En otvetydig klausul minskar också riskerna för att skiljedomen kan överklagas i domstol (klandras). För att uppnå denna säkerhet används ofta en modellklausul, som också kan kallas standardklausul. Till denna kan och bör tilläggas specifika önskemål om skiljedomsprocessen. Tilläggen bör omfatta, om inte skäl talar emot detta i det enskilda fallet, följande information:

Platsen för förfarandet
Var skiljeförfarandet skall ske anges med ort och land. Detta kan vara av betydelse för upplevd opartiskhet, kostnader för resor, lokaler och ombud samt t.o.m. äventyra skiljedomens giltighet när lagsökning efterfrågas. Det finns en vanlig villfarelse att ICC skiljedom alltid skall äga rum i Paris. Inget kan vara mer felaktigt. ICC är det enda icke-nationsbundna skiljedomsinstitutet varför det är naturligt att platsen väljs av parterna redan vid kontraktsskrivandet.

Språk i processen
Språket bör avpassas efter parternas språkkunskaper, språket i avtalet och övriga dokument. Översättningar och tolkning av främmande språk kan bli mycket kostsamt i en process. Med tanke på normala språkkunskaper hos svenska parter och ombud bör i första hand det engelska språket väljas. Språket påverkar på intet sätt valet av vilken lag som skall tillämpas på kontraktet.

Lagval
Självfallet kan det ha stor betydelse enligt vilket lands lag avtalet skall bedömas. Skriv därför in en lagvalsklausul i avtalet för att undvika överraskningar längre fram. Ofta ses Schweizisk lag som både neutral och lättillgänglig, då dess lag finns på engelska, franska och tyska.

Antalet skiljemän
I ICC:s modellklausul lämnas frågan om antalet skiljemän öppen genom uttrycket ”en eller flera skiljemän”. Antalet skiljemän är av stor betydelse för kostnaderna för processen. I normalfallet utser ICC:s skiljedomstol en eller tre skiljemän i ett mål, beroende på det omtvistade beloppets storlek och parternas önskemål. Vid tre skiljemän får vardera parten föreslå en skiljeman. Risken att i klausulen bestämma antalet skiljemän är att det i fallet en skiljeman kan kännas något tunt när tvisten rör stora belopp och i fallet tre skiljemän alltför dyrt om tvisten rör ett lågt belopp. Den risk som ligger i att lämna frågan öppen är att en resursstark motpart framhärdar i önskemål om tre skiljemän trots att tvisten rör ett lågt belopp.

ICC:s modellklausul för skiljeförfarande

Svenska
”Samtliga tvister med anledning av eller i samband med detta avtal skall slutligt avgöras enligt Internationella Handelskammarens skiljedomsregler av en eller flera skiljemän utsedda i enlighet med dessa regler.”

English
”All disputes arising out of or in connection with the present contract shall be finally settled under the Rules of Arbitration of the International Chamber of Commerce by one or more arbitrators appointed in accordance with the said Rules.”

Exempel med tillägg av 1. Lagval 2. Platsen för förfarandet och 3. Språk

”All disputes arising out of or in connection with the present contract shall be finally settled under the Rules of Arbitration of the International Chamber of Commerce by one or more arbitrators appointed in accordance with the said Rules.

The law governing the contract shall be Swedish law.
The place of the arbitration shall be Stockholm, Sweden.
The language of the arbitration shall be English.”

+ Läs mer

Val av skiljeman

Skiljeman i ICC-förfarande utses antingen av part i tvisten eller ICC:s Skiljedomstol. När part utser skiljeman rör det sig om en medskiljeman i en skiljenämnd om tre personer. Domstolen utser ordföranden i en tremannanämnd eller en skiljeman som ensam skall avgöra tvisten. Vid valet av skiljeman vänder sig domstolen till ICC:s nationalkommitté i det land där skiljeförfarandet skall äga rum, eller, om någon av parterna är etablerad i skiljelandet, till en nationalkommitté i ett land varifrån ingen av parterna kommer.

När ICC:s Svenska Nationalkommitté får en förfrågan om utseende av skiljeman används en företeckning över jurister som förklarat sig stå till förfogande för internationella skiljemål. Nationalkommittén föreslår jurister som har erfarenhet av ICC-uppdrag eller visat särskilt stort intresse för ICC:s skiljedomsverksamhet. Den normala vägen till att för första gången anlitas som skiljeman i ICC-förfarande är att utses av tvistande part. Motsvarande erfarenhet kan även vinnas genom att agera ombud i ett ICC-förfarande.

Är Du intresserad av att bli skiljeman?

Vänligen kontakta Susanna Zeko, Director of Policy, ICC Sweden (susanna.zeko@icc.se).

+ Läs mer

Verkställighet av dom

Möjligheten för vinnande part att verkställa utländsk dom eller skiljedom är alltid viktigt men lite extra problematiskt i internationella förhållanden eftersom verkställighet generellt måste krävas utanför partens egna jurisdiktion, då motpartens tillgångar oftast återfinns utom riket. Därför kan det vara särskilt viktigt att på förhand förvissa sig om att domen eller skiljedomen kommer att gå att verkställa där motparten har sina tillgångar.

Verkställighet av utländsk dom
När man väljer att lösa tvisten i allmän domstol ska man också överväga möjligheten att få domen verkställd där motparten har tillgångar. Haagkonventionen om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område reglerar verkställighet av utländska domar internationellt. Inom Europeiska Unionen regleras verkställighet av domar från annat medlemsland i Bryssel I-konventionen och Luganokonventionen.

Verkställighet av utländsk skiljedom
En skiljedoms nationalitet bestäms av platsen för skiljeförfarandet. Detta betyder att skiljeförfarande enligt ICC:s regler i Stockholm resulterar i en svensk skiljedom medan ett ICC-förfarande i Beijing resulterar i en kinesisk skiljedom.

Genom New York-konventionen från 1958 blir utländska skiljedomar möjliga att verkställa i konventionsländerna (i nuläget 158). Konventionen tillåter vägran av verkställighet endast i ett fåtal fall, bland annat om det är uppenbart att part inte haft möjlighet att föra sin talan eller om det strider mot verkställighetslandets fundamentala rättsliga principer (public policy eller ordre public). Dessa begrepp har internationellt tolkats mycket snävt. För verkställighet i de länder som nyligen tillträtt konventionen bör dock särskilt övervägas om konventionen ger en reell möjlighet till verkställighet eller om konventionstillträdet till största del skett på pappret.

ICC har publicerat en guide över de processuella reglerna kring verkställighet av skiljedom i samtliga New York-konventionsländer; ICC Guide to National Rules of Procedure for Recognition and Enforcement of New York Convention Awards.

+ Läs mer

Avgifter

ICC har avgiftstariffer för skiljeförfarande, vilka uppställer fasta avgifter för de administrativa kostnaderna samt ett spann med min. och max. arvoden till skiljemännen. Information om aktuella avgifter återfinns här.

Den totala kostnaden för ett skiljeförfarande enligt ICC:s regler går att beräkna med ICC:s kalkylator, vilken du hittar här.

+ Läs mer